tisdag 28 oktober 2008

Recension: Broder Daniels sista spelning.

Mars 2008

I slutet av mars i år begick Broder Daniels gitarrist Anders Göthberg självmord. Broder Daniel hade inte spelat ihop sedan 2005. Några veckor efter Anders bortgång annonseras en hyllningsspelning till Anders minne på festivalen Way out West i Göteborg den 8-9 augusti. Det annonseras också att det här blir bandets sista spelning någonsin.

Åttonde Augusti 2008 kl.22.55

Det är mörkt i Slottskogen, dagen har varit mulen och på Way out Wests festivalområde har BD-fans visat sig hela dagen. Vissa har köat i tio timmar för att komma längst fram. Jag har offrat att se Sigur Rós på scenen mitt emot för att komma såpass långt fram som jag gjort. Nu slutar Sigur Rós, och genast släcks hela stora scenen ner och på bildskärmarna lyser bara BD-märket klart. Nu börjar rundgångsljud strömma ur högtalarna, man förstår att konserten snart börjar.

Publiken, som är i mycket blandad ålder, jublar och skriker. Nu kommer Theodor Jensen tillsammans med de två inplockade gitarristern Mattias Bärjed och Adam Bolméus ut på scenen och börjar spela ''The Middleclass''. Nästa man ut är trummisen Lars ''Poplars'' Malmros, nu spelar bandet på riktigt. Tillslut kommer frontmannen, Henrik Berggren ut. Dagen till ära klädd i svart Capé, cravatte och hatt.

Spelningen fortsätter med ''Old in just one day'' och ''Sorrow''. Även fast det snart var tre månader sedan kan jag fortfarande känna den magiska känslan då Henrik kom in på scenen och då jag med 22 000 andra nästan överröstade Henrik i I'll be gone och Shoreline.

Tillsist, efter alla extranummer är spelade finns det bara en sak kvar. Stunden då Henrik, utrustad med en akustisk gitarr sjunger ''No time for us''. Det är både hemskt och vackert. Så känner förmodligen alla i publiken. Publiken längst fram gråter så att sminket rinner, och Henrik verkar aldrig vilja sluta spela. Men allting tar slut, och så gör också ''No time for us'' och med det Broder Daniels sista konsert någonsin.

Vissa delar i spelningen är magiska, men annars så gör BD en rätt så odramatisk sista spelning, många saker verkar gå på rutin. Istället för att bränna alla skepp så väljer BD att gå på säkerhet.

Det blev inget fiasko, men ingen succé heller. Bara ett värdigt avslut.

Betyg: 3/5





1 kommentar:

Anonym sa...

Åh vad jag önskar att jag hade varit där!
Farväl, mina barn! Och sen var det slut.
Broder Daniel lever vidare i våra hjärtan, BD will never die <3