fredag 31 oktober 2008

Ont i händerna

Jag har ont i min högra arm. Jag har ont i fingrarna på min vänsterhand. Anledningen har jag klar för mig, har spelat för mycket trummor. Högerarmen jobbar hela tiden då man spelar. Har spelat mycket på lovet, det gör ont så fort som jag spelar. Måste hållt fel med handen på något sätt. För det gör allt för ont. Inte bra.

Idol

Det gör ont att erkänna det, men ikväll har jag tittat på idol. Det var förstås alldeles särdeles värdelöst. Men en sak fick mig att skratta så jag ramlade ur soffan; Lars. Han var ju helt underbar i sina töntiga kläder och då han snubblade omkring och sjöng ''Det börjar verka kärlek banne mig''. Hans kommentarer efteråt var också roliga. Särskilt då Jihde sa; ''Du halkade till där'' varpå Lars svarade; ''Det var ungefär som när jag halkade med i idol''. Jag gillar Lars som artist. Men det som jag gillar mest med honom är att han har gått ut med att han tycker att idol är en skittävling som han absolut inte vill vinna. Det är ett tecken på självdistans, humor och ett allmänt sunt förnuft. Så gott folk, rösta ut Lars ikväll så att han får släppa an platta på sina egna vilkor.

TV

Är borta med min kära familj och äter hos några bekanta. Det är trevligt. Nu har alla barnen (eller snarare ungdomar) samlats och ser på tv. Av någon anledning ser vi på MTV. Nu har vi just sett något program som heter X-effect.

Det kan definitivt konkurrera om att vara det sämsta jag någonsin sett på TV. Programmet gick ut på att man tog en idiot och låste in henne med sitt ex(därav det otroligt logiska namnet X-effect). Den nuvarande pojkvännen låstes in med x:ets flickvän. X:et och den andre flickvännen fick följa de andra på video och kunde se allt som de gjorde. I slutet av programmet fick de välja vem de villa vara med. Det slutade givetvis med att det tog slut, hur kunde det annars gå?

Nu ser vi på ett dejtingprogram som heter Next. Fem idioter på en buss får träffa en annan idiot som kan be dom fara åt helvete när den vill, men de går inte lottlösa utan de får pengar för varje minut.

Allvarligt talat. Det här är så typiskt amerikanskt, det får mig att skämmas över att vara människa, skulle hellre önska att jag var någon aborre som bodde i vättern eller någon skitstor sjö så jag slapp se skiten. Helt sjukt.

Jag ser bara en lösning till problemet med bristande kvalitét i amerikansk tv: Kommunism.

Jag ska ta över USA, spränga alla kommersiella tv-kanaler och inrätta en statlig kanal som startar alla sändningar med ett bildspel av olika kommunistledare såsom Lenin, Stalin och bröderna Castro och som i sändningsuppehållen spelar internationalen.

De dumma amerikanerna skulle inte kunna stå emot denna röda frestelse utan de skulle bjuda in Kuba till att bli den 51:a staten i landet och införa planekonomi.

Det blir bra. Nu jävlar.

Konversation med Moa, onsdag kväll, 00.26

Jag- Ha det bra, och cykla försiktigt hem.
Moa- Ja det ska jag
Jag- Passa dig för vargmannen bara
Moa- Men Petter, ge dig, jag är jätterädd för honom
Jag- Första kvällen min holländare var här stod han utanför vårt hus och ylade, seriöst.
Moa- Sluta nu, jag blir rädd på riktigt
Jag- Men det är lugnt, han är snäll, han hälsar på mig ibland.
Moa- Ja men ändå, han är läskig och ylar
Jag- Men han bor ju åt helt fel håll, du ska ju absolut inte ditåt.
Moa- Ja men jag är rädd för honom..
Jag- Ja men han ligger säkert och sover nu, han brukar göra det.
Moa- Ah, vad bra. Hejdå.
Jag- Men han är ute och går ibland.
Moa- Ge deeeeeeeeeeeeeeeeej.
Jag- Hahaha.

torsdag 30 oktober 2008

Vintern

Det har snöat ikväll, det är minusgrader också. Vintern är snart här, snart, men inte riktigt än. Vi lever kvar i hösten, gråa gator, löv på marken och regnigt och blåsigt väder. Lyssnar på Kent, det passar bra på hösten.

Förra helgen slog vi om till vintertid. Hösten och vintern börjar kännas av. Nu blir det mörkt vid fem på eftermiddagarna.

Men som sagt. Den första snön för i år föll ikväll, långsamt, stora mjuka flingor som lade sig som ett vitt lager på buskarna och på gatan. Då jag såg snön falla, så börjar jag av någon anledning tänka på hur snabbt tiden går.

Det känns som om det bara var några veckor sedan jag började i en ny klass på gymnasiet, en månad sedan jag var på Peace and Love och slutade nian. Som om det var två månader sedan jag ringde in år 2008 och såg ett år som ett oskrivet blad fullt med nya möjligheter.

Jag kommer säkert att känna samma sak om just den här hösten i juni eller i tidiga juli. Det känns inte bra, livet går fort, men man kan inte göra något åt det, bara stå brevid, och se hur dagarna flyter förbi.

Imorgon kommer snön vara borta.

Den här sentimentaliteten också.

Vi ska alla en gång dö.

Godnatt.

SFKASB

Jag vet inte folket, hur går det med min kampanj? Sprider ni den vidare? Nej jag tror inte det. Men den är mer nödvändig än någonsin. Nya bloggar startar varje dag, fyllda med särskrivningar, stavfel och osanningar. Men det mest otroliga är ju att de får nya läsare hela tiden, det är ossanolikt. Det är hemskt. Därför behövs SFKASB nu, mer än någonsin. Kom igen nu, gå med mig så vi förändrar bloggarna, tillsammans!

Trött

Det är höstlov. Det brukar betyda att alla sover ut och tar det lugnt. Att man känner sig utvilad och pigg hela tiden. Så har det också kännts för mig det här lovet, förutom idag. Jag gick upp o8.00(!?!?) imorse, lägg där till att jag är 16 och därmed har en viss förkärlek till det här att sova så kan man med matematik på dagisnivå räkna ut att jag är grymt trött just nu. Anledningen till min tidiga uppstigning var att jag tillsammans med min Far och Farbror skulle tömma min kära farmors hus, eftersom det var sålt. Det var kallt och rätt så skittråkigt.

Under resten av dagen vandrade jag omkring trött som aldrig förr och drack kaffe stup i kvarten för att bli piggare. Det fungerade inte. Det enda som gjorde mig pigg var först en rask promenad i det aningen kalla men uppfriskande vädret och sedan en lång och varm dusch, och tillsist lite kaffe på det.

Jag vilade ett tag förut, samtidigt som jag lyssnade på Kents ''Tillbaka till samtiden'' (som förövrigt är en grym skiva). Jag höll på att somna två gånger på 45 minuter. Men då jag höll på att leva upp till uttrycket ''Tredje gången gilt'' blev jag överfallen av överfallen av en 18-årig och våldsam katt som mycket otrevligt bet mig i armen. Fyfan för honom.


Nu har skolkortet kommit också, och man kan definitivt konstatera att SP1A är den snyggaste klassen på Risbergska. Eller?




Nu ska jag lägga mig i min säng och lyssna på en av de tre bästa svenska skivorna någonsin; Kent-Du och jag döden.

Promenad

Tog nyss en promenad i höstvädret. Det var kallt ue, mycket kallt. Men uppfriskande, skönt att komma ut och rensa tankarna. Men jag är fortfarande frusen efter min promenad, läge för en kopp te? Det tror jag bestämt, nu tar jag mig det. Party.
Kommer inte på något kul att blogga om. Därför skriver jag inget. Vill inte fylla bloggen med trams och ointressant skitsnack om vilket schampoo jag använder och vilka kläder jag ska köpa. Höres.

onsdag 29 oktober 2008

Youtubefavoriter

Lite roliga youtube-favoriter, det bästa av det bästa liksom.

Trötta Marathonlöpare
Det känns lite fel att skratta åt det här. Inte okej, det är ju uppenbart att det är otroligt synd om dessa jävla idioter som utsätter sig för loppet ''Iron Man''. Men det är ju allvarligt talat helt fantastiskt roligt. De två kvinnorna ser ut som Gollum då de springer, eller springer, då de kryper kanske är mer rätt att säga.

Kom igen nu, Britt-Marie
En aningen överförfriskad ung man kommer in på en nattklubb, blir stoppad av en vimmelreporter och blir ombedd att hälsa till någon. Han uttrycker då den förmodligen skummaste hälsning som någonsin har skådats.

Jonas Björkman skäller ut domaren
Visst är det alltid kul med spontan ilska? I sådana vredesutbrott kanske man ofta skriker FAAAAN eller HELVEEEEETEEEEEE etc. Men tennisspelaren Jonas Björkman tar vredesutbrott till en helt ny nivå genom hans agerande på Wimbledonbanan. Han tar i från tårna och vrålar på bred småländska ''LUUUUUUUUUUUUDEEEEEEEEEEEEEEEEEEER''

God Morgon

God morgon, huvudvärk idag igen. Konstigt.

tisdag 28 oktober 2008

Recension: Broder Daniels sista spelning.

Mars 2008

I slutet av mars i år begick Broder Daniels gitarrist Anders Göthberg självmord. Broder Daniel hade inte spelat ihop sedan 2005. Några veckor efter Anders bortgång annonseras en hyllningsspelning till Anders minne på festivalen Way out West i Göteborg den 8-9 augusti. Det annonseras också att det här blir bandets sista spelning någonsin.

Åttonde Augusti 2008 kl.22.55

Det är mörkt i Slottskogen, dagen har varit mulen och på Way out Wests festivalområde har BD-fans visat sig hela dagen. Vissa har köat i tio timmar för att komma längst fram. Jag har offrat att se Sigur Rós på scenen mitt emot för att komma såpass långt fram som jag gjort. Nu slutar Sigur Rós, och genast släcks hela stora scenen ner och på bildskärmarna lyser bara BD-märket klart. Nu börjar rundgångsljud strömma ur högtalarna, man förstår att konserten snart börjar.

Publiken, som är i mycket blandad ålder, jublar och skriker. Nu kommer Theodor Jensen tillsammans med de två inplockade gitarristern Mattias Bärjed och Adam Bolméus ut på scenen och börjar spela ''The Middleclass''. Nästa man ut är trummisen Lars ''Poplars'' Malmros, nu spelar bandet på riktigt. Tillslut kommer frontmannen, Henrik Berggren ut. Dagen till ära klädd i svart Capé, cravatte och hatt.

Spelningen fortsätter med ''Old in just one day'' och ''Sorrow''. Även fast det snart var tre månader sedan kan jag fortfarande känna den magiska känslan då Henrik kom in på scenen och då jag med 22 000 andra nästan överröstade Henrik i I'll be gone och Shoreline.

Tillsist, efter alla extranummer är spelade finns det bara en sak kvar. Stunden då Henrik, utrustad med en akustisk gitarr sjunger ''No time for us''. Det är både hemskt och vackert. Så känner förmodligen alla i publiken. Publiken längst fram gråter så att sminket rinner, och Henrik verkar aldrig vilja sluta spela. Men allting tar slut, och så gör också ''No time for us'' och med det Broder Daniels sista konsert någonsin.

Vissa delar i spelningen är magiska, men annars så gör BD en rätt så odramatisk sista spelning, många saker verkar gå på rutin. Istället för att bränna alla skepp så väljer BD att gå på säkerhet.

Det blev inget fiasko, men ingen succé heller. Bara ett värdigt avslut.

Betyg: 3/5





This town kills you when you're young

Idag så spelade jag lite musik med min vän Franz. Det var roligt. Vi spelade gitarr, trummor och skapade musik höga på tunnbröd med konstig leverpastej på tub och en liter pucko och det hela gick mycket bra. Kul. Sedan åkte jag hem och lagade mat till mig själv, korv med bröd. Det smakade inte gott, lite som gummi med fullkornsbröd.

Jag kände sedan att det var dags att bege sig till en riktigt liten och otrevlig stad, nämnligen Hallsberg. Så jag promenerade Nygatan upp till biblioteket och ställde mig och väntade på bussen. Jag kom dit 18.07, bussen skulle gå 18.11, den gick 18.22. Allvarligt talat, de som jobbar på länstrafiken i Örebro måste allvarligt talat vara dumma i huvudet eller bara väldigt sega. Då jag och min kära vän Julia kom fram till Hallsberg var bussen bara 10 minuter försenad.

Man kan ju bli sur för mindre. Hos Franz drack vi te och såg på ''Dom kallar oss artister'' med Håkan Hellström. Det var ett bra och givande program, kul att få se de platser som texterna handlar om.

Sedan tog vi tåget hem och jag gick hem från stationen utan musik i öronen. Det var en ny och ganska så otrevlig upplevelse. Det var mörkt överallt, sneddade över Ica-Parkeringen, tomt sånär på några bilar. Inga ljud, mötte inte en person på hela promenaden.

Sedan så var jag tvungen att gå förbi Vargmannens hus, och ja, det var rätt så läskigt. Hela det huset är läskigt, särskilt med tanken på att det bor en städgalen surkärring på nedervåningen och en gubbe som tror att han är en varg på övervåning.

Under hela promenaden hade jag Broder Daniels ''Shoreline'' på huvudet. ''Oh this town, kills you when you're young''. Den texten har aldrig passat så bra som då, det var nästan skrämmande, men vacker på något sätt.

Kumla är nog världens tråkigaste stad, jag kan inte se något fint i den här staden, jag vet inte, det kan vara något fel på mig, men jag kommer nästan att gråta av glädje då jag flyttar härifrån.

Koffeinkick

Koffeinkick here we go. Skulle koka lite kaffe och dricka i lugn och ro, stilla mitt beroende så att säga. Men det blev mera än lite, tre stora koppar kaffe. Snart blir jag hyperaktiv, sjukt roligt.

Lov

Nu har det varit höstlov i tre dagar. Har tagit det så lugnt som det bara går. Det är också skönt att man inte måsta plugga något på lovet(vad jag vet iallafall). Mitt bloggande igår var särdeles dåligt, och den här dagens bloggande har ju inte gått så bra hittils. Men nu blir det ändring på det, det märks, jag bloggar ju nu. Ikväll har jag ingen aning om hur jag ska och hitta på. Men något som jag vet är att jag ska träffa Franz på stationen om 45 minuter och spela lite vacker musik. Det blir ös.

Nej fyfan

Det här tar alla pris i dålig bloggdag. Nya tag imorgon.

söndag 26 oktober 2008

Trött men ändå inte.

Jag fattar inte, idag har jag otroligt ont i hela kroppen, nacken, armarna, ryggen, huvudet, you name it. Det är skitskumt. Jag har inte tränat något, inte sovit på något konstigt sätt eller suttit i någon sned jävla ställning framför datorn eller i tv-soffan.

Dagen har bara flutit ihop i ett. Det känns som om tiden går, men ändå inte. Allt flyter ihop och man känner sig trött och vill sova men då man ska ta en tupplur så går det inte att sova. Falsk trötthet gott folk, hemskt. Sammanfattat kan man säga att jag har pendlat mellan tv:n, datorn och kaffekokaren idag.

Denna totala slackerdag är iallafall slut nu, godnatt.

Syster


Det här är min kära syster. Hon har nu börjat blogga, vilket är väldigt roligt. Läs den HÄR


Modeblogg

Det här är ingen modeblogg, ty sådana är bara till för neandertalare och fjortisar. Men om det hade varit det så skulle det se ut ungefär såhär:

Byxor: Träningsoverallsbyxor från min tid som fotbollsspelare i IFK Kumla, som förövrigt är en skitförening där ingenting skötas ordentligt.
Tröja: En t-shirt som varnar för elektricitet inhandlad på entertainment i Örebro summer-08.
Mössa: En stickad historia made by min småländska mormor.
Pose: Idiot.

SFKASB

Jag har kollat omkring lite på olika bloggar på olika sajter. 96% av dem är så dåliga så att man vill spy. Det är särskrivningar som pojk vän och skinn jacka. Bloggarna är kan också mest bestå av olika bilder på ''snygga'' människor samt följt av ett sånt här: <3. Det skrämmande är också att dessa bloggars läsarantal bara ökar. Något måste göras åt dessa värdelösa bloggar som Kenza, Kissie och Engla's showroom. Så nu mina kära vänner, ska vi starta en kampanj för att höja kvalitén på de svenska bloggarna, nu ska vi allt ta och göra det, är ni med mig?(här förväntar jag mig ett gigantiskt JA). Denna kampanj kommer från och med idag att kallas för: SFKASB; SällskapetFörKvalitétshöjningAvSvenskaBloggar. Så alla ni som håller med mig, sprid denna vackra förkortning (SFKASB) på facebook, bilddagboken(där 97% tyvärr är totalt efterblivna) eller på andra communities där ni kan vara aktiva. Tillsammans kan vi förändra de svenska bloggarna!

Nej..

Blondinbella har börjat blogga igen och världens kortaste återhämtningspaus är därmed till ända. Nu ska blondinbella skapa sig en ny image som den mer mogna och vuxna Isabella Löwengrip. Allvarligt talat, bara för att man fyller år så blir man inte en helt ny person.

Detta betyder alltså att man måste se henne överallt i alla sorters tvprogram, i alla tidnignar och på radion. Dvs att två veckors lugn har kommit till sitt slut. Inte bra.

Söndagens inlägg handlar om vad som har hänt under den två veckor långa bloggpausen. Det är bara bilder från olika mingel på klubbar kring Stureplan i Stockholm. Men ändå kallar sig Blondinbella sig för en bra förebild. Om man vet att ens läsare i genomsnitt är unga tjejer så kanske man borde tänka på vad man sänder ut för signaler till dem genom sin blogg? Eller?

lördag 25 oktober 2008

Ett tag sen

Ja det var ju ett tag sen jag skrev här. Eller, ungefär ett dygn, men ändå. Anledningen till att jag inte har bloggat något igårkväll eller idag är enkel: Jag har varit upptagen. Igår var jag i Örebro hela kvällen och gick och la mig då jag kom hem relativt tidigt vid 00.20. Imorse var det uppstigning så tidigt på morgonen som 09.00(läs 09.45).

Jag skulle nämnligen tillsammans med några röda bröder(och systrar) representera Ung Vänster på en solidaritetsgala på Conventum i Örebro.

Där tillbringade jag min dag i sisådär 11 timmar. Under de timmarna han vi med mycket; Gå till fel ingång, äta godis, leta material, äta pizzabuffé, dricka kaffe, göra ingenting, bevittna ett frieri på scenen, skrämma folk med det farliga Lissabonfördraget samt se på föreläsningar och artister.

Det hela var mycket trevligt.

Särskilt illusionisten Stefan Schützer, Föreläsaren Alexander Bengtsson från Expo och komikern Magnus Betnér. Sedan åkte vi hem, och här sitter jag nu och ska snart ta mig härifrån och göra något vettigt.

fredag 24 oktober 2008

Lov.

Grymt skönt med lov nu. Kan sova ut varje morgon i nio dagar, underbart. Igår fungerade inte blogspot.com på hela kvällen. Det var inte kul, kunde inte blogga något alls då jag satt här hemma och ångrade att jag inte var på Risbergskafesten. Efter att ha hört sig för idag så verkar det vara så att jag missat något roligt. Men det kommer fler chanser, hoppas jag iallafall.

Hoppas iallafall på ett skönt lov.

torsdag 23 oktober 2008

Småplock

Blogspot.com har inte fungerat på hela kvällen. Jag svor över det många gånger och gav det nu en sista chans innan jag skulle gå och lägga mig. Naturligtvis fungerade det, då man hade gett upp hoppet, det brukar vara så.

Lite småplock såhär på kvällen:

Efter sitt storbråk med Katrin Zytormierska(hur fan stavas det?) i veckan väljer Marcus Birro att stänga ner sin blogg på sin hemsida. Tråkigt. Bråket tog fart då Katrin hängde ut Birro (med judiskt påbrå) som praktfyllo och judehatare i sin idolblogg på tv4.se. Då Katrin fick tillbaka sitt jobb på idoleftersnacket gick Birro ut i media och sa att det var olyckligt att hon fick en andra chans. Han fick då en mängd otrevliga kommentarer på sin blogg som resulterade i att han stängde den. I ett sammanhang kallade han det ett hot mot demokratin att han blev tvungen att stänga den. Allvarligt talat, jag har alltid gillat Birro, men det här är väll att ta sig på för stort allvar?

Just nu pågår Risbergskafesten på Stället i Örebro, jag är inte där, och jag ångrar det.

Till den enda som kommenterade inlägget om hurvida jag ska publicera ett opublicerat inlägg kan jag säga en sak: Glöm det. Jag har läst igenom det några gånger och har insett att det inte känns rätt att publicera det nu. Men vem vet, det kanske kommer sen?

Imorgon är sista dagen innan höstlovet, grymt skönt. Kan sova ut varje dag i en vecka, underbart.

Idag fick jag höra att jag skriver så långa inlägg så att man inte orkar läsa dom. Jag vet inte om jag kan hålla med, vill man läsa så vill man och då kan man tycka att längden inte borde spela någon roll.

Jag hörde ett rykte om att Blondinbella ska börja blogga igen på söndag. Isåfall är det världshistoriens kortaste återhämtningspaus.

Till sist: Inom en snar framtid kommer jag att börja recensera saker här på bloggen. Det kan vara allt från Kinaresturanger till skivor eller filmer till yllevantar och stickade mössor.... Ni fattar.

Godnatt.

Dagens skratt

Denna dag har bjudit på många skratt. Dagen i skolan var aningen oseriös och jag vet inte hur många som skrattade så att de fick ont i magen då Frippe skulle skriva om Vänsterpartiets integrationspolitik.

Men dagens skratt kom definitivt då jag just kommit hem och tittade igenom aftonbladet.se/nojesliv. Det stod om den forne Blink-182 medlemmen Travis Barker som var med om en flygkrasch för några veckor sedan. Han har tydligen skrivits ut från sjukhuset nu, och rubriken löd:

TRAVIS BARKER UTSKRIVEN FRÅN SJUKHUSET
Äntligen hemma efter tre veckor på sjukhuset.

Exakt var skulle han annars ha varit, om han inte var på sjukhuset menar dom?

onsdag 22 oktober 2008

Ska jag?

Skrev nyss ett skumt inlägg, nästan som en dikt. Men jag vet inte om det är värt att publicera. Om nån läser det här så är det upp till er att bestämma inläggets framtid.

Ska jag?

Dålig bloggdag.

Nej det här var en dålig bloggdag, eller hur? Tar nya tag imorgon istället.

Lugn dag idag.

Idag är en väldigt speciell dag, jag har inget att göra. Inget skolarbete som ska lämnas in snart. Tro det eller ej, men det är sant. Denna dag har annars varit väldigt lugn. Jag vaknade upp rätt så sent imorse, klockan åtta faktiskt. Började skolan fem över tio med idrott och hade sedan lunch. Efter det historia och en genomgång i svenska, då var klockan halv två. Sen slutade vi och jag åkte hem. Sedan har jag fördrivit min tid med att lyssna på musik och druckit kaffe, på tok för mycket kaffe faktiskt, och nu så är jag rastlös. Rastlös utav bara helvete. Vad ska jag hitta på?

Piratkopiering i mitt hjärta, iallafall ibland.

Yes, idag är jag lycklig. Har nämligen hittat en bootleg-inspelning med otroligt bra kvalité av Håkan Hellströms och Kents spelningar på Strömsholmen i Eskilstuna den 12e juli i år. Nu kan man uppleva stämningen som finns live hela tiden om man så vill. Underbart.

tisdag 21 oktober 2008

Har en känsla om att det här blir en sen kväll

Det är nästan omänskligt hur dåligt det går med idrottsuppsatsen, out of this world. Jag ska skriva om min livssituation när det gäller stress och hur jag hanterar den. Jag kan svara väldigt lätt på frågan; jag hanterar den inte. Jag måste faktiskt säga att jag är lite av en människa som nästan aldrig blir stressad över saker och ting. Då jag väl blir det är då det finns otroligt mycket att göra i skolan, vilket det inte har funnits på någon månad eller så. Annars så planerar jag in saker och ting så jag har koll på när det ska hända. Utifrån detta ska jag då skriva en uppsats, och det ska jag fortsätta med nu så kanske jag blir klar någon i nästa vecka.

Uppdatering angående uppsats.

Tänkte ge er en liten lägesuppdatering såhär en timme in i mitt uppsatsskrivande. Jag kommer nu att ge er en exklusiv förhandstitt från början till slutet, här är den:

Vad stressar mig?

Där har ni hela min uppsats hittils och detta tog alltså en timme att skriva. Som ni märker så går det inte speciellt bra. Det går käpprätt åt helvete faktiskt. Pappret med instruktioner är lite svårt att förstå. Hur ska man kunna fylla två A-4 med stressfaktorer i livet. Men man får se det som att min kvällssysselsättning är räddad.

Hur man bearbetar dåligt samvete

Jag måste säga att jag är en mästare på att bearbeta dåligt samvete med enkla medel. Till exempel: Då jag läser mitt inlägg om modebloggarna igår så drabbas jag av lite dåligt samvete. Men sen så läser jag bloggarna igen och då så är det dåliga samvetet genast borta.

Praktiskt.

Nu ska jag skriva en uppsats på två sidor om vad som stressar mig här i livet, jättekul(ironin flödar).

måndag 20 oktober 2008

Godnatt

Jag har ingen aning om hur min morgondag kommer att sluta. Men jag vet att den kommer att börja med att vakna till ''Luke Skywalker'' klockan 06.25. Därför går jag och lägger mig nu.

Godnatt.

Ett litet ljus denna mörka måndag

Örebro SK- Helsingborgs IF
3-1

Oro över framtiden

Jag är bara sexton år och fyra månader gammal. Enligt statistiken så har jag knappt 63 år kvar att leva. En lång tid kan tyckas, och ja, det är det. Jag borde definitivt inte oroa mig för framtiden och vad som kommer att hända med världen. Men i vissa stunder kan jag inte låta bli. Det kan vara om USA startar ett nytt krig, om det sker en terroristattack någonstans. Men det är som vanligast då den här känslan innfinner sig är då jag surfar på nätet och kollar in den svenska bloggvärlden. Den är allt annat än bra.

Jag gick in på bloggportalen.se för att hitta någon välbesökt blogg att läsa. Jag väljer två som jag har hört talas om. Två modebloggar; Kissie och Kenza.

Kenza beskriver sig själv såhär ''Hej! Kenza heter jag & jag är en 17 årig halvmarockansk modell som pluggar sista året på gymnasiet. Här i en av Sveriges största bloggar (framröstad som Årets blogg 2008 i VeckoRevyn blog awards!) så skriver jag om min vardag, mode, shopping & en massa annat. Det bästa jag vet är mina vänner, min familj & min lilla chihuahua Armani. Och det tyska bandet Tokio Hotel såklart. Kärlek. Spana in kategorin "tokio hotel live" där jag skriver om mina TH-resor runt om i världen samt visar en massa bilder & filmer från resorna. KONTAKT: kenzas.blogg@hotm.. ''

Okej, hon skriver alltså om hennes vardag, efter att ha läst några inlägg i den här bloggen så står det mycket klart att det finns tre saker Kenza gör på dagarna; Fikar, sover och shoppar. Ibland så lysnnar hon också på det tyska bandet Tokio Hotel vars fanskara till 95% består av trettonåriga tjejer som inte riktigt har kommin in i puberteten än.

På kissies blogg kan man läsa följande presentation:

Just det, det finns ingen. Har ingen aning om varför faktiskt, antingen så är hon bara glömsk eller så kan det vara så att hon råkar vara dum i huvudet. Hennes blogg är omöjligt ännu sämre och ointressantare än vad Kenzas är, den är fylld av bilder på Kissie med fjortisblekt hår och en massa bilder på outfits och vad kläderna kostade.

Hur kan detta vara intressant att läsa? HUR? Jag har inget bra svar, men det måste finnas något svar nånstans. Vilka människor är det som läser det här? Det har jag heller inget bra svar på. Men det mest logiska vore väl om det var unga tjejer i deras egen ålder som behöver någon form av vägledning, synd bara att de har lyckats hitta de sämsta förebilderna på i hela Sverige.

Dock så är det värsta hotet mot bloggvärlden idiotiska modebloggare som förebygger skönhetsidealen, utan det är fjorisbloggarna som tror att de är modebloggare. Så här kan ett typiskt inlägg i en fjortisblogg se ut; Idag lunchade jag med mamma på väääääärldens mysigaste fik, massa myyyyyyys. Jag älskar dig mamma<333333 osvosv. Sådana bloggar finns det gott om och allihopa är helt klappruttna.

Men det finns några bra svenska bloggar, tre stycken är faktikst riktigt bra. De rekomenderas starkt. Då ni läser dom kan ni tänka att de är unika som faktiskt fyller sin blogg med bra text:

Att vara Alex Schulman

Shulmania

Soran Ismail

Kvarteret skatan

Har ni sett kvarteret skatan? Om ni inte har det har ni verkligen missat något. Det är en obeskrivligt rolig tvserie som i de två första säsongerna består av osammanhängande sketcher och i den tredje utgår allt efter de två paren Magnus och Frida, Ulf och Kristina och singeln Jenny, i tredje säsongen återkommer dock de andra karaktärerna också, men lite glesare. Här är några favoriter från skatan:

Johan Glans äter frukost.

Ulf och Kristina berättar om sin lottovinst

Johan Glans leder en kurs i blomsterbindning

Och till sist, Maskeraden

Dåligt

Idag har jag bloggat på tok för dåligt, den enkla anledningen är att jag anser att det inte har funnits något relevant att blogga om. Men det ska bli bättring på den fronten, jag lovar. Nu ska jag ut och övningsköra. Ses.

söndag 19 oktober 2008

Ett sista onödigt inlägg innan jag går och lägger mig.

Nu är klockan snart kvart i elva, och jag har tagit en alvedon och min huvudvärk är borta. Så jag känner inte riktigt för att gå och lägga mig riktigt än, även om jag borde, klockan ringer nämligen 06.25 imorgon och tåget till Örebro går en timme senare. Sedan väntar en dag i skolan med Historia, Samhällskunskap, Engelska och Svenska, då jag väl kommer hem så måste jag skriva en stor idrottsuppsats, läsa och recensera en bok i svenskan och göra tjugo mattetal eftersom jag ligger efter på grund av ett utbyte med en skola från Holland förra veckan. Sammanfattat kan man säga att morgondagen kan komma att bli lite seg och tråkig vilket i sin tur kommer att resultera i överkonsumtion av kaffe med effekten att jag beter mig som en pårökt alligator och blir aningen jobbig att ha i sin närhet.

Men det är bara fem dagar kvar till höstlovet nu, det känns som om det kommer mycket lägligt. Det börjar bli jobbigt med alla prov och inlämningar i skolan och jag är rätt så säker på att en veckas ledighet och att få komma bort från vardagen skulle sitta väldigt fint i alla fall för mig. Jag har faktiskt inga som helst planer för lovet, så om någon som läser detta har någon trevlig idé så skulle det vara omtyckt om ni kunde höra av er.

Någon dag borde jag kanske klippa mig också, ser ut lite som tidiga The Beatles i håret, och det är väll inte riktigt det jag vill. Men det kostar pengar och sånt är det för tillfället ont om. Hur kan det vara så otroligt dyrt att klippa sig egentligen? Allvarligt talat, handen på hjärtat. Har ni någonsin varit helt nöjda efter ett besök hos frisören? Svarade ni nej så är jag definitivt inte förvånad, och detta ska man alltså betala över tre hundra kronor för? Sjukt.

Som rurbiken säger är det här inlägger bara något sorts tidsfördriv innan jag känner mig så pass trött så att jag vill gå och lägga mig, men jag tror att jag får försöka att sluta fördriva tiden nu innan det här blir allt för off topic.

Vid närmare eftertanke är jag nog rätt så trött ändå, nu väntar sängen och imorgon en riktig toppenmåndag(inte ens jag tror på det).

Tack och Godnatt.

Övningskörning

Ikväll så övningskörde jag för första gången i mitt liv, det var roligt, men jag kan nog ställa upp i någon form av tävling då det gäller att köra dåligt. Men det kanske inte är så konstigt med tanke på att det var just första gången. Jag inledde det hela med att lära mig att starta bilen och börja rulla, det var definitivt svårare än vad jag trodde, det var först kopplingen i samtidigt som bromsen och släppa bromsen och kopplingen samtidigt som man skulle ge lätt gas som skulle skapa något som tydligen hette dragläge. Då jag efter minst tio totalt misslyckade försök lyckades jag tillslut få rullning på bilen, då kändes det mesta bra. Det var riktigt småtrevligt att sitta där i bilen och glida runt på siloparkeringen i Kumla. Sen så skulle man få stopp på bilen också, och då trädde man återigen in i en djup djungel av kopplingar, bromsar och fan och hans moster. Det slutade i 19 fall av tjugo med tvärnit eller motorstopp och en djup suck från min fader som satt med hjärtat i halsgropen under hela bilfärden. Men denna färd gav mig också mersmak, så ni ska inte bli förvånade om jag blir Sveriges nästa formel-1 export under 2000-talet.

Tankar kring huvudvärk

Ända sedan jag kom hem från skolan i fredags eftermiddag har jag haft en konstant huvudvärk, jag kan omöjligen förstå varför det är så. Jag menar, jag har druckit mer kaffe än vad jag brukar för att stilla eventuellt koffeinsug, jag har sett till att dricka mycket vatten och te för att se till att jag inte lider av någon form av vätskebrist och jag lider definitivt inte av någon näringsbrist. Sömnbrist kan det inte heller vara. Jag har sovit mer än nio timmar de två senaste nätterna, så vad fan kan det vara för något? Ingen aning, men det är ruskigt jävla irriterande och det blir svårt att koncentrera sig. Det här inlägget fyller ingen som helst funktion i världen men jag var bara tvungen att få ur mig det där.

Jag har bytt upp mig, välkommna!

Gott folk, vänner som ovänner, Devotebloggare som Blogspotbloggare. Nu har jag skapat mig en ny och lite finare blogg än den förra jag hade, den som jag aningen oseriöst skapade och skrev på ett idiotcommunity(devote.se). Den här bloggen kommer förmodligen vara fylld av mer kvalitétsinlägg som förhoppningsvis kan resultera i en liten trevlig kommentar, eller, otrevliga kommentarer är nästan ännu roligare att få. Jag hoppas att de som står bakom denna sida, blogspot.com, är en aning mer kompetenta än idioterna på devote.se som hade en inställning som gjorde att varje ord i rubriken började med stor bokstav. Jag fann detta ytterst irriterande och såg det som droppen som fick bägaren att rinna över och bloggar från och med nu här på blogspot.com.

VÄLKOMMNA

Avslutnigsvis lämnar jag er bild på mig och Sveriges före detta big man; Göran Persson.